Japp, då var det min tur att skriva...kryss i taket som frugan skrev på igår...
Som ni kanske vet är jag ingen stor poet och HATADE verkligen uppsattsskrivning i skolan men jag ska göra mitt bästa för att det inte ska bli alltför långtråkigt att läsa:-)

Allt började för några månader sedan med att vi fick för oss att ta varsitt dykcert, det var jag, Anders och Jimmy. Vet att ni tänker det samma som jag : Jimmy, hur ska den mesen klara av det??? men det gjorde han faktisk...nåja kursen gick bra och uppdyken var sådär, man var nervös och i vissa fall skiträdd att något skulle gå fel bla bla bla.

kl. 06.00 i lördags ringer klockan...kan ju inte påstå att jag flyger upp ur bingen. Palm Beach Divers kommer 20 över och hämtar mig för båten ska gå kl. 7 och innan dess ska man hinna testa ut lite utrustning och ta en kopp kaffe utanför dykcentret.  När vi kommer dit möts vi av Lisa, Palm Beach D. ägare... en pigg tjej som för övrigt har blivit en god vän till oss eftersom hon ofta är hos oss och äter.

Klockan blir 7 och vi rör oss ner mot stranden för att komma till båten som är ankrad strax utanför Long Beach. När all utrustning och personal är ombord blir det genomgång av dagen och på vad som väntar oss.
Vi ska ut till ett dykställe som ligger ca. 2,5 halv timma ut från Lanta. För att ta oss dit passerar vi Phi Phi öarna som för övrigt kommer bli dagens sista dykplats. Men först bär det av mot Shark Point och Anemone reef. 





Resan tar ju 2,5 tim så jag passar på att lapa lite sol medans jag pluggar på ett avsnitt i dykboken som handlar om djupdykning eftersom jag ska ner på 25-30meters djup ...Hmmm, blir allt lite nervös när jag tänker på det. När vi har ca en timma kvar till Shark Point sätter jag mig med min dykinstruktör, Remco från Holland och går igenom dyket. Man pratar om hur strömmarna går, vilket djup man ska börja på och vilken dykriktning man ska ta. Vi kollar på vilka fiskar och andra saker man kan stöta på osv. Självklart så för väntar man ju sig haj på Shark point men Remco förklarar att han aldrig har stött på en haj där under alla sina dyk han gjort här så han lovar inget. 

Gear on..Remco och jag gör oss redo och jag känner hur pulsen ökar när vi närmar oss dyket. Vi står redo bak på båten och vi tar på oss masken som för övrigt är ny för dagen. Shit tänker jag, Andas...Andas...det är allt du behöver tänka på tänker jag och så tar jag ett stort kliv ut i havet. Jag når ytan igen och vänder mig om mot båten och gör klartecken, allt känns bra. Masken håller tätt och det känns riktigt bra....Remco gör tecken att det är dax att dyka. Vi tömmer våra västar och vattnet sluter sig runt mig samtidigt som jag sakta sjunker mot djupet. Jag kollar min djupmätare med jämna mellanrum och tryckutjämnar där emellan, 6-8-10 meter, trycket ökar på min dräkt och jag känner mig fortfarande väldigt lugn, all oro är borta och jag gör okej tecken till Remco som instämmer med ett tecken och en nickning...16, 19 nu är vi på botten och mätaren visar 20,4 meter och temperatur mätaren står på otroliga 29 grader. En mäktig känsla infinner sig i mig och jag tittar upp mot ytan och ser att det är fler dykare på väg ner. 

Tyvärr är det ganska strömt idag så vi väljer att inte gå längre ur från revet då sikten där är för dålig men det kommer ju fler tillfällen att gå djupare:-)
Vi börjar sakta simma mot revet som jag har framför mig. Livet här nere går inte att beskriva med ord det måste bara upplevas, men för att ni ska få en bild av vad vi stötte på i detta dolda paradis har jag tagit några bilder från nätet och lagt nedan. Alla dessa arter stötte vi på under dagen, som ni ser är det inga haj-bilder där men med en dykdag som denna skiter jag fullständigt i att vi inte såg några hajar. 




Lion Fish                                                   Sea Slug


Alla dessa små sjö sniglar har redan blivit en av mina favoriter, finns i alla dess storlekar och den på bilden är ca. 2 cm lång så det krävs ett tränat öga att finna dem, Remco visade mig annars hade jag aldrig sett den. 




Clown fish (Alias Nemo)                               Jans´s Pipefish


Jans´s Pipfish, otroligt skygg och svår upptäckt, självklart var det Remo som visade den.





Banded sea snake

En av världens giftigaste ormar men otroligt vacker och snäll för den delen.





Sea Horse                                       Scorpion fish


och till sist vill jag bara tillägga att dykning är något alla borde prova, jag trodde man fick se mycket genom att snorkla men har man en gång fått uppleva Anemone reef som var dagens höjdpunkt så kan man bara älska dykning.

Jag säger hejdå med en slängkyss från en av havets kaxigastes lilla varelse en Yellow box fish som med sina 3 cm ställde sig på sidan och putade på munnen för att försvara sitt lilla bo när vi närmade oss.



See you !!!



    

Ja igår var det alltså 2 år sedan vi gifte oss...helt galet vad tiden går. Den firade vi självklart, först hade vi en lugn skön morgon och framåt eftermiddagen så hade jag en surprise till Jens, jag hade bokat in oss på 4-hjul-körning i bergen. Jens anade absolut ingenting och blev jätteglad. Vi körde i riktig teräng o det var såå kul, små branta stigar i bergen med fantastisk natur.... halva nöjet var nästan att se så vacker natur (tecken på att man börjar bli tant nu ;-)

Efter det så fixade vi till oss och tog ett glas vin här på Papillon innan vi begav oss in till Saladan där vi bokat bord på the Frog.... och jesus vilken höjdare! Jag tror aldrig jag ätit så gott, först beställde vi nachos till förrätt vilket var riktigt krispiga chips under ett täcke av krämig ost och gräddfil med tomater o annat gott.
Efter det tog vi en "Big bad burger" vilket var den absolut bästa burgaren i mitt liv. Dels var den sjukt stor, utan att överdriva 25-30 cm hög. Det var lager med en fet hemmagjord burgare, en stor grillad kasslerskiva, ost, backon, tomat, lök och ett lager med krämig gorgonzola-ost....slutligen ett lager med jalapenos. Alltså den var såå god :-) men vi kunde verkligen inte äta upp, vi har nog aldrig varit så här mätta. (väldigt oromantiskt för vi kände oss som två michelingubbar :-) Förutom att maten och rödvinet var underbart så var även omgivningen härlig, vi satt i en upplyst trädgård med ljuv musik i bakgrunden.

Sen strosade vi runt i Saladan tills vi väldigt trötta o belåtna begav oss hemåt till bungen.














Må gott allesammans!!

Kram Caroline

Kryptoniter måste sjutton vara det godaste i världen!!! Sara o Matte skickade det från Sverige och jag njöööt av varje bit...o nu är de slut :-( Alltså saltgodis är Sverige riktigt bra på och det saknar jag verkligen. Jag o Jens drömde oss bort häromdagen och började tala om boyarder.... och de där bruna mojängerna som ser ut som tunnor..herregud vad gott!!!!!

Vad händer annars då? Tja, jag sitter här o bloggar för jag jobbar kvällen o tjejerna klarar sig själva i köket. Lai, vår städerska som är frisk o kry nu jobbar extra på kvällarna så jag o Jens drar oss tillbaka allt mer. Tanken är att vi så snart det är möjligt helt ska sluta arbeta kvällstid och det känns inte alls omöjligt nu för allt funkar jäkligt bra. Häromdagen kom Lai (alltså vår städerska) och grät o berättade att hennes man vill flytta hem och då måste hon flytta med. Hennes man tycker nämligen att han utnyttjas på ön (för han kommer från Burma). Och det stämmer ofta, de erbjuds dåliga löner, ingen mat och inget boende. Men vi vill ju inte förlora Lai, hon är superduktig nämligen och dessutom är hon så himla gullig...... så vi anställde Daeng (som hennes man heter) också...han ska få hjälpa till med ditt o datt, snickra lite o fixa med poolen bl annat. Vi har nu skaffat en lägenhet till dem och de är så himla glada o tacksamma.... om nu bara Daeng är lika duktig som Lai så kommer vi behålla båda två året om. De har justa löner båda två, mat 3 gånger om dagen och en lägenhet betald så nu kommer de kunna skicka hem pengar till sitt barn och föräldrar, och det är ju därför de är här.... och vi är jätteglada för att ha två duktiga och trevliga människor som arbetar för oss. Alles gut :-)

Jens ligger i bungen o glor på tv med Oliver, jag vet inte om jag sagt det men vi har ju satellittv nu o det är såå lyxigt. 5-6 kanaler med engelska o sen 350 thaikanaler :-) vi har bland annat E! så vi följer nu familjen Kardashian, rätt roande faktiskt.
Jamie håller på att prata ihjäl mig just nu, helt sjukt vad den pojken kan prata!! Det måste han ha efter Teddy...eller? ;-) Han har kommit på att han ska bli konstnär för han är så bra på att skapa. Idag har han suttit HELA dagen och målat en stor tavla. Efter halva dagen konstaterade han moget: - Tålamod är en konstnärs bästa vän mamma! Vilket innebär att om han ärvt mitt tålamod så lär han inte bli någon konstnär, vi får hoppas att Teddys gener är starkare där.

Igår hade vi vår lediga dag o då tog vi cyklarna till Lanta Noi, grann-ön. Det är en enda stor nationalpark och där finns inga turister.....det var sååå himla härligt.... kändes liksom som om det fanns mycket mer luft att andas där. Inte för att det är trångt på Lanta men vi umgås ju med turister varje dag och ibland är det helt enkelt gott att bara njuta av naturen.


Här är vi på G... vi bara stannar till o beställer en madrass och en tv till Papillon på vägen. Nytta förenas med nöje.



Jens köper med några Is-kaffe på burk för det finns inga affärer på Lanta Noi... vi har även packat med oss picknick till barnens förtjusning.



Akta er nu Lanta Noi för här kommer Hells Angels :-)



Först får man åka en bilfärja för att komma över till Lanta Noi...



Och vi såg en krokodil i vattnet.... ;-)




Vi började med att köra till en nästan öde strand där vi fikade och sedan gick på snäck-jakt. Vad gillar ni skon...snacka om naturens konstverk :-)



Sen körde vi vidare och hamnade på småvägar uppe i bergen med en helt galet vacker utsikt, vi körde säkert 1,5 timme backe upp o backe ner. Vi körde förbi massor av gummiträdsplantage och palmoljeplantage. Hela Lanta Noi är så grönskande så man blir alldeles stum. Det kändes som att köra i djungeln emellanåt.



Här är en av många vyer längs vägen....




Vi stannade vid havet för att äta lunch.... och vi insåg att vi hade glömt skedar så vi fick äta med snäckor istället :-)



Tillbaka på Lanta Yai så åkte vi till en strand vi av någon anledning inte besökt tidigare, den var jättecool, en jättestor landtunga ute i havet där vi gick omkring och föste krabbor framför oss.... och svalkade oss i havet.



Här var en som tyckte det varmt.... han satt där i typ en timme :-)


Det var en härlig dag o den här morgonen började inte fel heller, Jens tog första passet så jag hade en skön morgon med kaffe i sängen och en Amelia som jag inte läst. Sen tog jag en joggingtur, inte lika härligt men nödvändigt. All träning börjar äntligen ge lite resultat.... jag har tränat hårt i 1,5 månad nu o jag tyckte inte att någonting hände, möjligtvis gick vågen uppåt lite vilket inte var uppmuntrande. Men nu äntligen börjar jag känna mig lite fastare och dessutom har kondisen förbättrats avsevärt...... så förmodligen blir jag uppringd av Slitz eller nåt när jag kommer hem med min nya modell-kropp :-)

Här kommer lite andra bilder från sista dagarna.....


Pinglan som har sytt om en klänning till ett snyggt linne.... och kanske fått lite mycket färg på sistone.



Barnen har byggt sugrör varenda dag sedan de fick paketet från familjen Svensson.... här leker Jamie med Lukas.



Jag har snöat in på vår fantastiska kycklingsallad a la Papillon, äter den typ varje dag nu.



Weiw sitter vid datorn o lär Oliver att räkna, Oliver älskar Weiw..... eller wow som han säger.



Konstnären Jamie....



Här ligger mina grabbar o leker en jättekul lek..... den går ut på att man ska säga vem i familjen som är fulast, vem som är knäppast osv..... på frågan vem som släpper surast fisar så blev svaret enhälligt Naala för den hunden är absolut äckligast i världen o hon släpper såna fisar att hon själv vaknar av dem och måste gå därifrån :-).......... vill bara påpeka att det INTE är Jens snopp ni ser på bilden, det är Olivers fot. Jens snopp är nämligen jättestor och skulle inte ens få plats på bilden..... ;-)....

Kram på er alla!

//Caroline