Hur gick det här till då??!





Ja vad hände egentligen? Sist vi skrev på den här bloggen så var planen att nästa resa skulle bli en 3 veckors resa till Tanzania. O nu ska vi istället flytta till Thailand :-) Trots att det varit bestämt i över två månader så känns det fortfarande overkligt att säga det.

Det som ligger till grund för vårt beslut är:

1. Vi gillar inte Sveriges klimat, vi blir så lyckliga av solen o så deppiga över kyla o mörker.
2. Vi vill ha mer tid till våra barn och varandra.
3. Vi är trötta på alla måsten och förväntningar som vi har i vårt samhälle.
4. Tempot är så jäkla högt i Sverige. I vår familj börjar vi titta på klockan o passa tiden redan vid 6 på morgonen.
Vi har flera gånger försökt göra något åt det här för vi är ju fullt medvetna om att vi alla väljer själva hur våra dagar ska se ut men vi ramlar på något sätt tillbaka in i ekorrehjulet hela tiden. Om man lägger ihop de här orsakerna och sedan plussar på alla hemska nyheter man läser om varje dag där folk dör i olyckor, dör i sjukdomar etc så insåg vi att vi måste våga uppfylla våra drömmar för man vet aldrig hur många dagar vi har kvar i det här livet.

Så vi bestämde oss för att flytta utomlands. Sol o värme o nya äventyr. Mindre pengar men mer tid för kärlek!

Vi valde snabbt Koh Lanta som är vårt favoritställe i Thailand, vi hade 6 fantastiska veckor där tidigare i år. Det är litet, vackert och erbjuder en harmoni och stämning som vi inte har upplevt någon annanstans. Dessutom finns det en mycket bra svensk skola till barnen. Först tänkte vi arbeta några år till o spara pengar som attan för att sedan öppna någon glassbar/café i Thailand. Men när vi letade efter lokal så sprang vi av en slump på en resort som var till salu som vi föll handlöst för. Det kändes som om det var ödet. En liten mysig resort med bara 11 bungalows, en pool, och en restaurang. Bara 100 meter från Long Beach som helt klart är en av Lantas finaste stränder.

Tja.... både jag o Jens är impulsiva så det tog inte lång stund att bestämma oss. Sverige finns alltid kvar men chanser som den här dyker inte upp varje dag. Barnen älskade Thailand så det fanns ingen tvekan där.
Min mamma och jag brukar ju följas åt i livet och så även denna gång. Jag frågade självklart om hon ville hänga på o det tog väl ungefär 3 sekunder innan hon hade bestämt sig. Hon går ju i pension i oktober så det kunde ju faktiskt inte komma lämpligare. Vi är jätteglada att ha henne med oss :-)

Det har varit rätt mycket byråkrati för att nå målet vad det gäller visum, pengar o massa andra detaljer men så är det ju. Allt löser sig om man bara har bestämt sig för att det ska gå.

Nu är det snart dags, drygt 2,5 veckor tills flyget går. Det jobbigaste har varit att placera om våra älskade hundar. De har fått fantastiska familjer båda två men det gör ont i hjärtat. Sedan kommer vi självklart sakna vår familj och våra vänner men de får vi ju ändå träffa igen. Stora delar av familjen kommer ner redan detta året och övriga träffar vi till sommaren när vi kommer hem på semester. Då är det regnperiod i Thailand så på så vis får vi sommar nästan året runt :-) Hur det än går i Thailand så är vi säkra på att vi aldrig kommer ångra oss ändå, det blir ett fantastiskt äventyr!

Vår blivande personal pratar bara Thai så det är väl dags att börja plugga lite nu :-o

Vi hörs snart igen!

/ Caroline



Postat av: corrina

Ja, vi undrar också hur det här gick till :-))

Postat den: 2011-09-13 / 13:06:45


Postat av: Caroline

haha, du hade kunnat göra precis samma sak om bara barnen kunde följa med dig Corrina..... ja kanske Anders oxå :-)

Postat den: 2011-09-14 / 12:56:52


Postat av: Anonym

Låter härligt Caroline, hoppas ni ska få ha det riktigt bra!! Kram Sollan

Postat den: 2011-09-15 / 22:24:29


Postat av: Anonym

Wow Caroline!

Vad häftigt och kul att ni vågar. Själv stretar jag på mot målet att bli klar lärare. Är klar till sommaren. ha det så bra och det ska bli kul att följa er på bloggen.'

Kramar Malin

Postat den: 2011-09-29 / 10:38:08


Postat av: Cecilia

Varför var ni tvungna att omplacera hundarna? Resten av familjen följer ju också med så jag förstår inte varför hundarna lämnades kvar?

Svar: Hej Cecilia.... våra hundar skulle aldrig klara klimatet här. Vår Finska lapphund skulle dö av värmeslag, han älskar snön och vår Sheltie behöver läkarvård i Sverige eftersom han har diverske åkommor och sjukdomar...det kan han inte få här i Thailand. Både Wille och Milton har jättebra liv hos sina nya ägare, de är älskade och omhuldade...vi har kontakt med båda familjerna hela tiden. Egentligen önskar jag ingen hund att växa upp i Thailand... de blir förgiftade och många gånger illa behandlade här på Koh Lanta...man får hålla stenkoll på dem.
gronqvist.blogg.se

http://svansarochskor.blogg.se Postat den: 2013-03-05 / 14:23:17


  / Namn

  / Mail-adress

  / Bloggadress

Kommentar:




Spara uppgifter!